Svenska
Беларускi
Dansk
Deutsch
Eesti
English
Latviešu
Lietuvių
Norsk
Polski
Русский
Suomi
Ordlistan ger förklaringar till huvudtermerna som används inom BalticClimate Toolkit och innehåller samtidigt länkar till sidor i Toolkitet där mer information om respektive term kan hittas.
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö
Anpassning av naturliga eller mänskliga system som svar på faktiska eller förväntade klimatförändringar eller deras effekter, för att begränsa skada eller utnyttja gynnsamma möjligheter (IPCC, 2001b). Läs mer här.
Anpassningsförmåga är ett mått på en individs, ett hushålls eller en organisations förmåga att anpassa sig till förändringar. Hög anpassningsförmåga gör det också möjligt att ta vara på möjligheter som uppstår vid en förändring. Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) definierar anpassningsförmåga i relation till klimatförändringar så här: "Förmågan hos ett system att anpassa sig till en klimatförändring (inklusive klimatväxlingar och extrema väderförhållanden) för att begränsa tänkbara skador, ta vara på möjligheter eller hantera följder" (IPCC, 2001b). Läs mer här.
En åtgärd som minskar sårbarheten för klimatförändringar. Läs mer här.
En antropogen insats för att begränsa källorna till eller utöka infångningen av växthusgaser. Läs mer här.
Beslutsfattarna är en av de tre primära målgrupperna för projektet BalticClimate, och de har ansvar för att bestämma åtgärdernas räckvidd inom sina respektive områden. Lokala och regionala beslutsfattare kan därför påverka åtgärder för att möta utmaningar och ta vara på möjligheter som uppstår vid klimatförändringar. Läs mer här.
En av de fyra sektorer som BalticClimate fokuserar på, där olika bostadslösningar i relation till klimatförändringen redovisas, och exempel ges. Bostadsområden bör utvecklas i riktning mot ökad tålighet för klimatförändringar (t.ex. skyddade mot översvämningar eller med större grönområden och parker). När det gäller energihushållning kan bostäder modifieras för geotermisk uppvärmning eller uppvärmning med solvärme. Läs mer här.
Planering på småskalig nivå, där utveckling och mål fastställs i form av planer, åtaganden eller kartor. Detaljplanering samordnas på lokal nivå (t.ex. inom en kommun) och omfattar detaljerade planer för markanvändningen. På den här planeringsnivån måste åtgärder för begränsning och anpassning genomföras. Läs mer här.
Energisektorn är en av de fyra sektorer som BalticClimate fokuserar på. Energi är ett viktigt åtgärdsområde vid fysisk planering, eftersom det har stor betydelse för framtiden. När energilösningar måste omprövas krävs nya lösningar som skapar en diversifierad infrastruktur för energin (t.ex. med hjälp av regionela energiplaner) och stimulerar energihushållning i bostäderna (med hjälp av isolering, solfångare/solceller på taken osv.) och inom näringslivet (t.ex. genom högre energimässig verkningsgrad över produkters livscykel). Läs mer här.
Inom BalticClimate har olika processer, effekter, åtgärder och föredömlig praxis vuxit fram. Projektrelaterade exempel från sju länder i Östersjöregionen presenteras sektoriellt för transporter, energi, bostäder och jordbruk. Exemplen illustrerar hur projektpartners hanterar klimatförändringar inom sina områden. Exemplen kan studeras via rutorna till höger på sidorna i BalticClimate toolkit. Läs mer här.
Typen och graden av exponering för större klimatvariationer som ett system utsätts för (IPCC, 2001b). Läs mer här.
Anpassning till klimatförändringar syftar till att klarlägga olika möjligheter på lång sikt och förutse hur miljövillkoren på en viss plats påverkas av klimatförändring. Annars blir anpassningsåtgärder verkningslösa trots investering av pengar, tid och arbete. Ett exempel på felanpassning är att bygga högre vallar än nödvändigt eller att avskoga arealer för vindkraftverk.
Projektrelaterade exempel på olika åtgärdsområden (t.ex. transporter, energi, bostäder och jordbruk) som visar reaktioner på effekter av klimatförändringar och vidtagna lindrande åtgärder. Läs mer här.
En av de tre målgrupper som ska stimuleras till att vidta åtgärder för hantering av klimatförändringar och som toolkitet BalticClimate fokuserar på. När företagare använder toolkitet, särskilt om deras företag hör till kategorin SME, kan de direkt dra nytta av nya affärsidéer som sammanhänger med hanterandet av klimatförändring. Vidare kan företagare ta hjälp av SWOT-analys för att kunna hantera effekterna av klimatförändringen på företaget. Läs mer här.
Hållbar utveckling / hållbarhet
Hållbarhet definieras ofta som "utveckling som uppfyller dagens behov utan att hindra framtida generationer från att uppfylla sina behov" (Brundtland-kommissionen). I hållbar utveckling ingår fyra grundläggande aspekter: miljömässig, social, ekonomisk och kulturell hållbarhet.
Exempel på resultat som uppnåtts inom målområdena för BalticClimate inom de fyra olika sektorerna (transporter, energi, bostäder och jordbruk). Dessa fall visar hur processer kan se ut och hur anpassning kan ske för att lindra effekterna av klimatförändringarna. Målen påverkas och främjas av hållbar utveckling inom dessa sektorer. Implementeringsfallen påvisar strategier och beslut som sammanhänger med klimatförändringen.
Intressenter i samband med klimatförändringarna är alla människor som är integrerade i delar av processer som sammanhänger med planering och klimatförändring. Det är mycket viktigt att dessa människor inkluderas och integreras på rätt sätt i processerna. Läs mer här.
I BalticClimate Toolkit, innebär inventering en insamling av data som kan ligga till grund för och underlätta en integrerad analys av lokala utmaningar och möjligheter som uppstår vid klimatförändringar. Läs mer här.
Ett av de fyra insatsområden som omfattas av BalticClimate. Det har betydelse därför att de flesta av målområdena för projektet präglas av sitt jordbruk. Sektorn måste anpassas till förändrade odlingsperioder och odlingsvillkor till följd av klimatförändringen. När det gäller begränsning spelar jordbrukssektorn är särskild roll, exempelvis genom att bidra dels med regionala produkter som eliminerar onödiga transporter och slöseri med energin, dels med arealer för biologisk och solbaserad energiproduktion. Läs mer här.
En klimatmodell är en tredimensionell avbildning av atmosfären, marken, havet, sjöarna och isen. För globala klimatmodeller delas atmosfären in i ett rutnät, horisontellt längs jordytan och vertikalt rakt upp i luften. För varje punkt i detta rutnät beräknas hur olika meteorologiska, hydrologiska och klimatologiska parametrar förändras över tid. I regionala modeller lägger man rutnätet över ett mindre område, t.ex. Europa. Läs mer här.
En klimatförändring kan ha antingen negativa eller positiva följder, eller både och, men oavsett vilket är det alltid långsiktig anpassning som krävs. Klimatförändringar skapar risker eller problem genom att påverka olika parametrar: temperaturer, nederbörd, längden på perioden med snötäcke, blåst, havsnivån. Sådana parameterförändringar som kan uppträda inom Östersjöområdet är: förhöjda temperaturer (som t.ex. orsakar torka, ökad avdunstning); minskad nederbörd (som t.ex. kan orsaka brist på vatten); kortare vintersäsong (som t.ex. kan leda till att polarisarna krymper, havsvattnet stiger, översvämningar inträffar); ökade vindstyrkor (t.ex. tornadon). Scenarierna för effekter har uppdelats på tre av de fyra sektorer som omfattas av BalticClimate: jordbruk, energi, och bostäder inklusive vatten. Läs mer här.
Klimatscenarier för Östersjöregionen har genererats inom BalticClimate för de olika målområdena. Klimatscenarier ger information om hur klimatet skulle kunna utvecklas under en given tidsperiod framåt i tiden. Dessa scenarier har tagits fram av svenska Centrum för klimatpolitisk forskning (CSPR), en partner i projektet, utgående från globala klimatmodeller. Beräkningarna bygger på antaganden om framtida förändringar i atmosfären. De utgår från sambanden mellan olika fysikaliska processer som uppträder i hela systemet atmosfär-landmassor-vatten, plus olika utsläppsscenarier, som är antaganden om framtida utsläpp av växthusgaser. Resultaten från sådana globala modeller kan skalas ned till regionala modeller för att ge mer detaljerade beskrivningar. Läs mer här.
Elementet känslighet hänför sig till i hur hög grad påfrestningarna faktiskt påverkar eller ändrar det studerade systemet. En känslighetsanalys av de sektorer eller områden som påverkas mest av klimatförändringen brukar ingå i sårbarhetsanalysen. Läs mer här.
Specifika klimatiska omständigheter på lokal nivå. Lokalklimatet i liten skala inom Östersjöregionen kan variera avsevärt, och det är den lokala nivån som ansvarar för implementeringen av åtgärder för begränsning och anpassning. Det finns därför ett behov av klimatmodeller i mindre skala, som kan klarlägga möjliga lokala effekter av klimatförändring på lång sikt. Läs mer här.
För BalticClimate har tre olika målgrupper definierats: beslutsfattare, samhällsplanerare och företagare. Projektet inriktas främst på de speciella behov som gäller för målgruppen, i sitt utbud av information, föredömlig praxis, exempel och verktyg.
Områden eller regioner inom BalticClimate-projektet, med huvudinriktning på pilotimplementeringar. De utmaningar och möjligheter som uppstår vid klimatförändringar har fastställts för sju målområden (Estland, Finland, Tyskland, Lettland, Litauen, Ryssland och Sverige) och analyserats närmare i utvalda implementeringsfall inom sektorerna transporter, energi, bostäder och jordbruk.
Möjligheter (i samband med klimatförändringen)
Inte alla effekter av klimatförändringen är negativa. Nya positiva effekter av klimatförändringen kan upptäckas för olika sektorer. De längre odlingssäsonger som uppstår för jordbruket till följd av ändrade väderförhållanden kan vara av värde för näringslivet när nya affärsidéer uppstår (t.ex. förnybar energi och andra nya verksamhetsgrenar).
Områden eller regioner inom de sju projektländerna för BalticClimate, där implementeringsfall och exempel av pilotkaraktär har implementerats. De återfinns bland exemplen i BalticClimate Toolkit.
"En kombination av lagstiftning, institutioner och andra medel i ett land eller en region i syfte att åstadkomma rumslig planering. Elementen i ett system behöver inte vara inbördes beroende, men de har en inbördes relation i sin effekt på rumslig utveckling." (COMMIN) I planering ingår en teoretisk analys av framtida åtgärder och långsiktiga åtaganden och den ligger till grund för allt rationell beslutsfattande. Planering måste ske på olika planeringsnivåer (detaljplanering, översiktlig planering och regional planering) så att konflikter kan undvikas mellan lokala, kommunala och regionala intressen.
Allting som påverkar mänskliga och naturliga system kan uppfattas som en påfrestning. Här läggs fokus på orsakerna till klimatpåfrestningar, dvs. de risker som ert lokala område utsätts för. Viktiga frågor i relation till påfrestningarna: hur mycket (magnituden), hur ofta (frekvensen), hur länge (varaktigheten) och var (geografisk omfattning). Högre temperatur kan uppfattas som en påfrestning som påverkar människors välbefinnande (t.ex. värmeböljor) likaväl som växtodlingens villkor (t.ex. förändrade skördetider). Läs mer här.
"Regional planering är en gren av planeringen av markanvändningen och omfattar infrastrukturens utveckling, tillväxt av bostadsområden och tillvaratagande av andra markområden i regional skala. Regional planering bidrar allmänt till regional utveckling, men kan också uppfylla andra syften, exempelvis ökad hållbarhet i miljömässig mening. Regional planering är allmänt uttryckt fysisk planering i regional skala." (COMMIN) Regional planering är planering på regional nivå. Planer och åtaganden är långsiktiga beslut och integrerar hela regionen som det specifika planeringsområdet. Regionen är förmodligen rätt nivå för planering av åtgärder för begränsning och anpassning (t.ex. optimering av av infrastrukturens storlek och omfattning, eller planering av infrastrukturen så att den fungerar också efter förväntade klimatförändringar). Läs mer här.
Regional utveckling
"Regional utveckling omfattar både tillväxten inom en region och åtgärderna för att uppnå denna tillväxt. Regional utveckling har en stark ekonomisk orientering, även om sociala och kulturella aspekter också kommer in." (COMMIN) Varje område eller bransch bör försöka skapa sin egen framtid och utveckla sin potential utgående från de egna villkoren i samband med klimatförändringar. Det kan handla om investeringar i befintliga strukturer eller tillkomsten av unika innovationer.
Relaterade filer
Andra underlag och dataformulär i BalticClimate Toolkit. Dataformulär erbjuds, baserade på erfarenheter i BalticClimate, som kan fyllas i av den som använder toolkitet och därigenom underlätta arbetet i relation till klimatförändringen. De relaterade filerna återfinns i rutor på höger sida i toolkitet.
Resultat
Resultatet av arbetet inom BalticClimate är fastställandet av utmaningar och möjligheter inom målområdena som uppstår vid klimatförändringar. Alla resultat från processerna, liksom framkommen god praxis har integrerats i BalticClimate Toolkit. Slutresultatet blir att kunskaper och erfarenheter förmedlas som kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringen eller underlätta anpassning till den. Genom regionaliserad information om effekterna av klimatförändring, liksom sårbarhetsanalysen, eller beprövad integrerande planering inom målområdena, så kan resultaten uppfattas som ett fristående användbart verktyg.
Samhällsplanerare är en av de tre målgrupperna för BalticClimate. Planerarna samordnar markanvändningen och sammanställer de administrativa, politiska, näringslivsrelaterade och hållbarhetsrelaterade aspekterna. Läs mer här.
En sektor är ett visst verksamhetsområde, med olika undersektorer. BalticClimate har valt ut fyra olika sektorer för djupare analys. De sektorer inom vilka BalticClimate främjar information om åtgärder i samband med klimatförändringar är transporter, energi, bostäder och jordbruk.
Strategi (i relation till klimatförändringarna)
En strategi definieras som överenskomna uppfattningar och avsikter gällande reaktioner på förändringar inom regionen som orsakas av klimatförändringar. Alla sektorer, intressenter och olika åtgärdsområden kan vara viktiga och ingå i ett politiskt och rumsligt åtagande.
En metod för analys av en situation med avseende på styrkor, svagheter, möjligheter och hot (strengths, weaknesses, opportunities, threats), tillämpad på klimatförändringen. Läs mer här.
En process som omfattar fastställande, kvantifiering och prioritering (eller rangordning) av ett systems sårbarheter. För BalticClimate toolkit är ramverket för sårbarhetsanalys avsett för granskning av utmaningar och möjligheter på lokal nivå inom Östersjöregionen. Läs mer här.
Sårbarhet för klimatförändring
Graden av känslighet hos ett system för påfrestningar vid klimatförändring, inklusive vädervariationer och extrema vädersituationer, och dess oförmåga att hantera dessa. Sårbarheten är en funktion av typen av, omfattningen av och takten för klimatförändringar som ett system exponeras för, systemets känslighet samt dess anpassningsförmåga (IPCC, 2001b). Läs mer här.
En uppsättning verktyg. BalticClimate Toolkit är ett instrument som möjliggör kunskapsöverföring till stöd för planeringsprocesser i samband med klimatförändring. Till verktygen hör klimatscenarier och scenarier för effekter av klimatförändringarna, riktlinjer för inventering, sårbarhetsanalys och planering, övningar i SWOT-analys av klimatet, mallar för presentationer och andra verktyg för kunskapsspridning. Läs mer här.
Transportsektorn är en av de fyra sektorer som BalticClimate fokuserar på. Den befintliga infrastrukturen måste moderniseras för att klara klimatförändringens effekter (t.ex. översvämningar, kraftiga regn, värmeböljor). Exempel och föredömlig praxis i samband med klimatförändringar har utvecklats. Hit hör alla åtgärder som sammanhänger med "rörlighet" (t.ex. bilar som drivs med biobränslen, cykelbanor, kollektivtrafik) och forskning om den nuvarande infrastrukturen. Läs mer här.
Utmaningar (i samband med klimatförändringen)
Nya situationer som uppstår vid klimatförändring, nya typer och nivåer av vädersituationer (t.ex. kraftiga regn, översvämningar, torka) som påverkar alla de sektorer som omfattas av BalticClimate (transporter, energi, bostäder och jordbruk). Dessa besvärliga vädersituationer ger upphov till nya utmaningar, särskilt för de målgrupper (beslutsfattare, planeringsorgan, företagare) eller regionala och lokala myndigheter som BalticClimate toolkit främst fokuserar på.
Översiktlig planering omfattar politiska administrativa processer med att ta fram planer och program gällande ett större sammanhang eller region. Rumsliga strukturer definieras (t.ex. natur, industriområden och infrastruktur), och utvecklingen av en hel region beaktas. Översiktlig planering får styrande karaktär och storskaliga åtgärder för begränsning och anpassning kan sättas in på denna nivå (t.ex. inskränkning av behovet av resor, föreskrifter om energineutrala bostadshus och bostadsområden). Läs mer här.
